Om du ammar och känner dig helt snurrig av alla råd om vad du «får» äta, är du i gott sällskap. Släktingar, inlägg i mammagrupper och gamla huskurer kan få det att låta som att nästan allt på tallriken är farligt.
Det som ofta försvinner i allt oväsen är detta: de allra flesta ammande mammor behöver ingen strikt specialkost.
Kroppen är klok. Den kan göra bröstmjölk av massor av olika sorters mat. Du behöver inte utesluta mejeriprodukter vid amning i förebyggande syfte, leva på kokt kyckling i månader eller få panik så fort du blir sugen på en stark curry.
Här går vi igenom vad du kan äta när du ammar, vad som faktiskt är bra att begränsa och vilka myter du lugnt kan strunta i. Evidensbaserat, utan skuldkänslor och anpassat till livet i Sverige med en bebis som inte bryr sig om ifall du hunnit äta lunch.
Du har säkert hört något av detta:
Det mesta av detta är myter.
Bröstmjölkens sammansättning är mer stabil än många tror. Enligt exempelvis 1177, Livsmedelsverket och svenska amningsmottagningar påverkar mammans kost bara vissa delar av bröstmjölken, och oftast inte särskilt dramatiskt.
Kroppen prioriterar barnet. Den tar av dina egna näringslager om det behövs och producerar ändå mjölk som passar ditt barn. Det betyder inte att din egen kost är oviktig - den spelar roll för din energi, ditt humör och din hälsa på sikt - men den kräver sällan extrema begränsningar.
I de flesta fall, nej.
Kan jag äta mejeriprodukter vid amning?
Ja, om inte ditt barn tydligt visar tecken på komjölksproteinallergi (mer om det längre ned). Yoghurt, ost, mjölk i kaffet - allt detta fungerar bra för de flesta ammande mammor.
Kryddstark mat och amning
I många länder äter mammor stark mat varje dag medan de ammar, och barnen växer och mår bra. Forskning har visat att smaker från vitlök och kryddor kan gå över i bröstmjölken och kanske till och med göra det lättare för barnet att senare acceptera familjens mat. Indiska, thailändska eller mexikanska mammor lever inte på torrt bröd i ett år, och det behöver inte du heller.
Vitlök och amning
Vitlök kan ändra doft och smak på mjölken lite grann. I studier från bland annat Tyskland har man sett att vissa barn till och med diade längre efter att mamman ätit vitlök. Så mycket för påståendet att de skulle vägra bröstet.
Kål, bönor och mat som «ger gas» vid amning
Den gas du som vuxen får bildas i dina tarmar, inte i mjölken. Den går inte rakt över till bröstmjölken. En del barn är känsliga för vissa proteiner eller sockerarter, men för de flesta finns ingen koppling mellan att du åt broccoli och att barnet är kinkigt.
Du behöver bara plocka bort mat om du tydligt ser ett återkommande mönster där barnet reagerar - och även då är det oftast tillfälligt och specifikt, inte ett generellt förbud mot halva mataffären.
I stället för att tänka «diet vid amning» som en lång lista med förbjuden mat, går det att se det som vanlig, hyfsat näringsrik mat med lite extra svängrum för hunger och trötthet.
Försök sikta på:
Mycket växter
Frukt, grönsaker, bönor, linser, fullkornsprodukter. Fryst och konserverat (utan massa socker eller saltlake) är helt okej. Det här är vardag, inte mat-TV.
Bra proteinkällor
Ägg, kyckling, fisk (inklusive fet fisk), magert rött kött, kvarg/grekisk yoghurt, ost, tofu, bönor, linser, nötter och frön.
Hälsosamma fetter
Rapsolja, olivolja, avokado, nötter, frön, fet fisk.
Kolhydrater för energi
Fullkornsbröd, havregrynsgröt, fullkornsris, fullkornspasta, potatis, sötpotatis. Vitt bröd och vitt ris är inte förbjudet, bara bra att varva med fullkorn.
Perfektion är omöjlig med en nyfödd. En ostmacka och en banan uppätna med en hand medan du ammar är fortfarande ett helt okej mål mat. Din kost vid amning behöver inte se ut som på Instagram.
Att producera mjölk kostar energi. I genomsnitt använder amning ungefär 400–500 extra kcal per dag under de första sex månaderna enligt nordiska och svenska kostrekommendationer.
Du behöver inte räkna kalorier, men:
Som grov riktlinje:
Om du hade högre vikt innan graviditeten kan kroppen använda mer av sina egna fettlager till mjölkproduktionen, så du kanske inte behöver fullt 500 kcal extra varje dag. Nyckeln är att äta efter hunger och inte medvetet dra ned så mycket att du mår dåligt.
Du behöver inte hälla i dig litervis med vatten eller dricka tills urinen är helt genomskinlig. Den typen av råd är föråldrade.
En allmän riktlinje:
Runt 1,5–2,5 liter vätska per dag passar många ammande mammor i svenskt klimat. Det inkluderar vatten, mjölk, lättdryck/saft, te, kaffe och vätska i maten, till exempel soppa eller frukt.
Det viktigaste är inte att räkna glas utan att:
Vatten är utmärkt, men du kan även dricka:
Torr mun, huvudvärk eller att du känner dig yr kan vara tecken på att du behöver mer vätska.
Kroppen jobbar hårt när du ammar. En bra kost vid amning innebär lite extra fokus på några nyckelnäringsämnen.
Graviditet och förlossning kan tömma järnförråden, och trötthet från järnbrist kan kännas precis som «småbarnstrött».
Bra källor:
Kombinera vegetabiliskt järn med C-vitamin (till exempel paprika, apelsin, kiwi, bär) för bättre upptag. Om du förlorade mycket blod vid förlossningen eller hade lågt blodvärde under graviditeten kan barnmorska eller läkare rekommendera järntillskott.
Du behöver kalcium för skelett och tänder, och kroppen tar från dina egna ben om du får i dig för lite.
Sikta på ungefär 1 000 mg kalcium per dag från till exempel:
Omega-3-fettsyror, särskilt DHA, är viktiga för barnets hjärna och synutveckling och kan även påverka ditt eget mående.
Bra källor:
I Sverige och Norden är rådet:
Äter du inte fisk kan ett omega-3-tillskott baserat på alger vara ett bra alternativ. Många dietister rekommenderar det till vegetarianer och veganer som ammar.
D-vitamin påverkar skelett, immunförsvar och humör. I Sverige räcker inte solen året runt för att vi ska få i oss tillräckligt.
Enligt svenska rekommendationer:
Är du osäker kan du läsa mer på 1177 eller fråga vårdcentralen.
Jod är viktigt för barnets hjärnutveckling och din sköldkörtel. I Norden får många i sig jod via joderat salt, men intaget kan ändå bli lågt hos vissa.
Källor:
Om du är vegan eller undviker både mejeriprodukter och fisk, prata med dietist eller läkare om ett lämpligt jodtillskott vid amning.
Hittills har vi fokuserat på vad du kan äta när du ammar. Det finns också några saker där det finns tydliga skäl att vara försiktig.
Du behöver inte sluta med kaffe. Skönt va?
Koffein går över i bröstmjölk i små mängder. De flesta rekommendationer, även från 1177, ligger kring max 200–300 mg koffein per dag när du ammar.
Ungefär så här mycket koffein innehåller:
En möjlig dagsnivå kan vara till exempel:
Glöm inte att energidrycker ofta innehåller mycket koffein, och att mörk choklad också bidrar lite.
Om ditt barn verkar ovanligt oroligt, sover väldigt ytligt eller är «speedat» och du dricker mycket koffein, kan du testa att dra ned några dagar och se om det blir skillnad.
Det finns ingen nivå av alkohol som är helt riskfri för ett spädbarn, men sättet alkoholen går in och ur bröstmjölken missförstås ofta.
Viktigt att veta:
Svensk sjukvård brukar rekommendera att du antingen avstår helt eller håller det till små, enstaka mängder, planerade i tid.
Om du väljer att dricka:
Om brösten hinner bli obehagligt spända medan du väntar, kan du pumpa ur och hälla ut för att få ned trycket. Det är här uttrycket «pumpa och släng» faktiskt har en funktion, men det sänker inte alkoholhalten i kroppen snabbare.
Om alkohol är svårt att hantera eller om du känner oro kring dina vanor, ta kontakt med vårdcentral eller BVC. Det går att prata om, utan att någon dömer dig.
Här kommer den individuella variationen in.
En del barn verkar reagera på specifika livsmedel i mammans kost vid amning. Vanliga misstänkta är:
Men, och det här är viktigt: detta gäller inte alla. För varje mamma som upplever att lök gav en stökig natt, finns det en annan vars bebis sov fint efter en stor portion chili.
Ett rimligt sätt att tänka:
Om besvären minskar när du utesluter och tydligt kommer tillbaka när du äter det igen, har du troligen hittat en trigger. Ofta växer sådan känslighet bort när barnets tarm mognar.
Om du börjar plocka bort hela livsmedelsgrupper eller flera stora «bovar» (till exempel både mejeriprodukter och soja), ta hjälp av dietist eller läkare så att din egen näringstillförsel håller.
De flesta bebisar påverkas inte alls av vad mamman äter, mer än lite normalt magpruttande och humörsvängningar. En liten andel får däremot riktiga allergier eller överkänsligheter.
Den vanligaste oron gäller komjölksproteinallergi (KMPA).
Protein från komjölk i din kost kan gå över i bröstmjölken i mycket små mängder. För barn med KMPA kan även det räcka för att ge symtom.
Tecken som kan tyda på problem:
Det här är något annat än lite gaser eller allmänt kvällsgråt.
Om du ser symtom som blod i bajset eller svår eksem:
Efter medicinsk bedömning kan du få rådet att:
Andra allergener som soja, ägg eller nötter kan också synas i bröstmjölken, men kraftiga reaktioner via mjölken är ovanligare. Självdiagnostisera inte flera allergier samtidigt utan hjälp, det riskerar att bli onödigt begränsande för dig.
I Sverige rekommenderar man att:
Även om du tar D-vitamin själv brukar det inte räcka för att ditt barn ska få tillräckligt via bröstmjölken, om inte du står på höga doser ordinerade av läkare. Så dropparna till bebisen är viktiga.
Äter du fet fisk 1–2 gånger i veckan är ditt intag av omega-3 troligen okej. Om inte, särskilt om du är vegetarian eller vegan, kan omega-3-tillskott vara klokt.
Titta efter:
Andra tillskott:
Är du osäker på vad just du behöver, prata med vårdcentral, barnmorska, BVC eller legitimerad dietist. Undvik höga doser «mirakelpreparat» som sägs öka mjölkproduktionen utan vetenskapligt stöd.
Att bli förälder i Sverige idag innebär krav från alla håll: du ska amma rätt, återhämta dig snabbt, äta «perfekt» och helst se utvilad ut på köpet. Det är utmattande.
En annan bild:
Så, försök att:
Och om din kost vid amning vissa dagar mest består av te, mackor och småkakor? Du är fortfarande en bra mamma. Försök vara lika snäll mot dig själv som du är mot ditt barn, så sköter kroppen det mesta av resten.