Amning och mat: vad du kan äta, vad att begränsa och när tillskott behövs

Kvinna som ammar och äter en macka

Om du ammar och känner dig helt snurrig av alla råd om vad du «får» äta, är du i gott sällskap. Släktingar, inlägg i mammagrupper och gamla huskurer kan få det att låta som att nästan allt på tallriken är farligt.

Det som ofta försvinner i allt oväsen är detta: de allra flesta ammande mammor behöver ingen strikt specialkost.

Kroppen är klok. Den kan göra bröstmjölk av massor av olika sorters mat. Du behöver inte utesluta mejeriprodukter vid amning i förebyggande syfte, leva på kokt kyckling i månader eller få panik så fort du blir sugen på en stark curry.

Här går vi igenom vad du kan äta när du ammar, vad som faktiskt är bra att begränsa och vilka myter du lugnt kan strunta i. Evidensbaserat, utan skuldkänslor och anpassat till livet i Sverige med en bebis som inte bryr sig om ifall du hunnit äta lunch.


Den största myten: du behöver INTE strikt diet vid amning

Du har säkert hört något av detta:

  • «Inga mejeriprodukter alls om du ammar.»
  • «Vitlök gör bebisen gasig.»
  • «Du måste undvika stark mat och kål.»
  • «Bönor och linser ger kolik hos ammande barn.»

Det mesta av detta är myter.

Din mjölk är ganska stabil

Bröstmjölkens sammansättning är mer stabil än många tror. Enligt exempelvis 1177, Livsmedelsverket och svenska amningsmottagningar påverkar mammans kost bara vissa delar av bröstmjölken, och oftast inte särskilt dramatiskt.

Kroppen prioriterar barnet. Den tar av dina egna näringslager om det behövs och producerar ändå mjölk som passar ditt barn. Det betyder inte att din egen kost är oviktig - den spelar roll för din energi, ditt humör och din hälsa på sikt - men den kräver sällan extrema begränsningar.

Måste du undvika mejeriprodukter, vitlök, stark mat eller kål «för säkerhets skull»?

I de flesta fall, nej.

  • Kan jag äta mejeriprodukter vid amning?
    Ja, om inte ditt barn tydligt visar tecken på komjölksproteinallergi (mer om det längre ned). Yoghurt, ost, mjölk i kaffet - allt detta fungerar bra för de flesta ammande mammor.

  • Kryddstark mat och amning
    I många länder äter mammor stark mat varje dag medan de ammar, och barnen växer och mår bra. Forskning har visat att smaker från vitlök och kryddor kan gå över i bröstmjölken och kanske till och med göra det lättare för barnet att senare acceptera familjens mat. Indiska, thailändska eller mexikanska mammor lever inte på torrt bröd i ett år, och det behöver inte du heller.

  • Vitlök och amning
    Vitlök kan ändra doft och smak på mjölken lite grann. I studier från bland annat Tyskland har man sett att vissa barn till och med diade längre efter att mamman ätit vitlök. Så mycket för påståendet att de skulle vägra bröstet.

  • Kål, bönor och mat som «ger gas» vid amning
    Den gas du som vuxen får bildas i dina tarmar, inte i mjölken. Den går inte rakt över till bröstmjölken. En del barn är känsliga för vissa proteiner eller sockerarter, men för de flesta finns ingen koppling mellan att du åt broccoli och att barnet är kinkigt.

Du behöver bara plocka bort mat om du tydligt ser ett återkommande mönster där barnet reagerar - och även då är det oftast tillfälligt och specifikt, inte ett generellt förbud mot halva mataffären.


Så ser en balanserad kost vid amning ut

I stället för att tänka «diet vid amning» som en lång lista med förbjuden mat, går det att se det som vanlig, hyfsat näringsrik mat med lite extra svängrum för hunger och trötthet.

Grunden

Försök sikta på:

  • Mycket växter
    Frukt, grönsaker, bönor, linser, fullkornsprodukter. Fryst och konserverat (utan massa socker eller saltlake) är helt okej. Det här är vardag, inte mat-TV.

  • Bra proteinkällor
    Ägg, kyckling, fisk (inklusive fet fisk), magert rött kött, kvarg/grekisk yoghurt, ost, tofu, bönor, linser, nötter och frön.

  • Hälsosamma fetter
    Rapsolja, olivolja, avokado, nötter, frön, fet fisk.

  • Kolhydrater för energi
    Fullkornsbröd, havregrynsgröt, fullkornsris, fullkornspasta, potatis, sötpotatis. Vitt bröd och vitt ris är inte förbjudet, bara bra att varva med fullkorn.

Perfektion är omöjlig med en nyfödd. En ostmacka och en banan uppätna med en hand medan du ammar är fortfarande ett helt okej mål mat. Din kost vid amning behöver inte se ut som på Instagram.


Kaloribehov vid amning

Att producera mjölk kostar energi. I genomsnitt använder amning ungefär 400–500 extra kcal per dag under de första sex månaderna enligt nordiska och svenska kostrekommendationer.

Du behöver inte räkna kalorier, men:

  • Du kommer troligen att känna dig hungrigare. Lyssna på det.
  • Det är sällan läge för en hård bantningskur.
  • En långsam, försiktig viktnedgång är vanligt, men om du känner dig yr, svag eller konstant slutkörd kan det vara tecken på att du äter för lite.

Som grov riktlinje:

  • Om din vikt var stabil och inom ett hälsosamt spann före graviditeten kan du behöva ungefär 2 extra mellanmål per dag, eller motsvarande mer mat fördelat över dagen.
  • Exempel på extra energi:
    • En skål havregrynsgröt med mjölk och bär.
    • Fullkornsmacka med jordnötssmör eller ost.
    • Grekisk yoghurt eller kvarg med frukt och en näve nötter.

Om du hade högre vikt innan graviditeten kan kroppen använda mer av sina egna fettlager till mjölkproduktionen, så du kanske inte behöver fullt 500 kcal extra varje dag. Nyckeln är att äta efter hunger och inte medvetet dra ned så mycket att du mår dåligt.


Vätskeintag och amning: hur mycket ska du dricka?

Du behöver inte hälla i dig litervis med vatten eller dricka tills urinen är helt genomskinlig. Den typen av råd är föråldrade.

En allmän riktlinje:
Runt 1,5–2,5 liter vätska per dag passar många ammande mammor i svenskt klimat. Det inkluderar vatten, mjölk, lättdryck/saft, te, kaffe och vätska i maten, till exempel soppa eller frukt.

Det viktigaste är inte att räkna glas utan att:

  • Dricka efter törst.
  • Ha något att dricka där du brukar amma: soffan, sängen, favoritfåtöljen.
  • Sikta på ljusgul urin.
  • Dricka mer vid varm väderlek, om du rör dig mycket eller om du ammar tvillingar.

Vatten är utmärkt, men du kan även dricka:

  • Örtteer (se upp med sådana som marknadsförs som «detox» eller «slimming»).
  • Mjölk eller berikade växtdrycker.
  • Svag saft eller lättdryck.
  • Te och kaffe inom din koffeingräns (mer om det nedan).

Torr mun, huvudvärk eller att du känner dig yr kan vara tecken på att du behöver mer vätska.


Viktiga näringsämnen vid amning

Kroppen jobbar hårt när du ammar. En bra kost vid amning innebär lite extra fokus på några nyckelnäringsämnen.

Järn

Graviditet och förlossning kan tömma järnförråden, och trötthet från järnbrist kan kännas precis som «småbarnstrött».

Bra källor:

  • Magert rött kött.
  • Mörkt kycklingkött.
  • Bönor och linser.
  • Mörkgröna bladgrönsaker som spenat, grönkål, mangold.
  • Järnberikade frukostflingor.

Kombinera vegetabiliskt järn med C-vitamin (till exempel paprika, apelsin, kiwi, bär) för bättre upptag. Om du förlorade mycket blod vid förlossningen eller hade lågt blodvärde under graviditeten kan barnmorska eller läkare rekommendera järntillskott.

Kalcium

Du behöver kalcium för skelett och tänder, och kroppen tar från dina egna ben om du får i dig för lite.

Sikta på ungefär 1 000 mg kalcium per dag från till exempel:

  • Mjölk, yoghurt, fil, ost.
  • Kalciumberikade växtdrycker (läs på förpackningen).
  • Konservfisk där du äter benen, till exempel sardiner eller makrill i tomatsås.
  • Tofu som är koagulerad med kalcium.
  • Vissa gröna grönsaker, till exempel grönkål, pak choi.

Omega-3 vid amning

Omega-3-fettsyror, särskilt DHA, är viktiga för barnets hjärna och synutveckling och kan även påverka ditt eget mående.

Bra källor:

  • Fet fisk som lax, makrill, sill, strömming, sardiner.
  • Omega-3-berikade ägg.
  • Valnötter, chiafrön, linfrön (ger ALA som kroppen delvis omvandlar till DHA).

I Sverige och Norden är rådet:

  • Ät fisk 2–3 gånger i veckan, varav gärna 1–2 gånger fet fisk.
  • Var försiktig med vissa fiskar som kan innehålla miljögifter. Livsmedelsverket har uppdaterade listor, men generellt brukar det vara:
    • Bra att variera olika sorters fisk.
    • Begränsa intaget av insjöfisk och vissa stora rovfiskar.
    • Undvika haj, svärdfisk och vissa stora tonfiskar.

Äter du inte fisk kan ett omega-3-tillskott baserat på alger vara ett bra alternativ. Många dietister rekommenderar det till vegetarianer och veganer som ammar.

D-vitamin och amning

D-vitamin påverkar skelett, immunförsvar och humör. I Sverige räcker inte solen året runt för att vi ska få i oss tillräckligt.

Enligt svenska rekommendationer:

  • Vuxna, inklusive ammande mammor, behöver ofta 10 mikrogram (400 IE) D-vitamin per dag som tillskott under stora delar av året.
  • Du kan behöva extra noggrannhet med D-vitamin om du har mörk hud, täcker större delen av huden utomhus eller är lite ute i dagsljus.

Är du osäker kan du läsa mer på 1177 eller fråga vårdcentralen.

Jod vid amning

Jod är viktigt för barnets hjärnutveckling och din sköldkörtel. I Norden får många i sig jod via joderat salt, men intaget kan ändå bli lågt hos vissa.

Källor:

  • Mejeriprodukter som mjölk och yoghurt.
  • Vit fisk.
  • Ägg.
  • Viss tång/seaweed, men här gäller det att inte överdriva - stora mängder kelp eller kombu kan innehålla för mycket jod.

Om du är vegan eller undviker både mejeriprodukter och fisk, prata med dietist eller läkare om ett lämpligt jodtillskott vid amning.


Vad du faktiskt behöver begränsa i kosten vid amning

Hittills har vi fokuserat på vad du kan äta när du ammar. Det finns också några saker där det finns tydliga skäl att vara försiktig.

Koffein och amning

Du behöver inte sluta med kaffe. Skönt va?

Koffein går över i bröstmjölk i små mängder. De flesta rekommendationer, även från 1177, ligger kring max 200–300 mg koffein per dag när du ammar.

Ungefär så här mycket koffein innehåller:

  • 1 stor kopp bryggkaffe: cirka 120–140 mg
  • 1 kopp snabbkaffe: cirka 70–100 mg
  • 1 kopp te: cirka 40–60 mg
  • 1 burk cola/energidryck: mycket varierande, läs på burken

En möjlig dagsnivå kan vara till exempel:

  • 1 stor kopp bryggkaffe + 1 kopp te, eller
  • 2 koppar snabbkaffe, eller
  • 3–4 koppar te.

Glöm inte att energidrycker ofta innehåller mycket koffein, och att mörk choklad också bidrar lite.

Om ditt barn verkar ovanligt oroligt, sover väldigt ytligt eller är «speedat» och du dricker mycket koffein, kan du testa att dra ned några dagar och se om det blir skillnad.

Alkohol och amning

Det finns ingen nivå av alkohol som är helt riskfri för ett spädbarn, men sättet alkoholen går in och ur bröstmjölken missförstås ofta.

Viktigt att veta:

  • Alkoholhalten i mjölken följer ungefär alkoholhalten i ditt blod.
  • Den är som högst ungefär 30–60 minuter efter att du druckit (eller 60–90 minuter om du druckit i samband med mat).
  • Kroppen gör sig av med alkoholen successivt. «Pumpa och släng» får inte bort alkoholen snabbare, bara tiden gör det.

Svensk sjukvård brukar rekommendera att du antingen avstår helt eller håller det till små, enstaka mängder, planerade i tid.

Om du väljer att dricka:

  • Planera dina amningar:
    • Amma eller pumpa strax innan du dricker.
    • Vänta minst 2–3 timmar per standardglas innan du ammar igen direkt från bröstet.
  • Ett svenskt standardglas är ungefär:
    • 33 cl folköl eller 15 cl vin, eller
    • 4 cl sprit.

Om brösten hinner bli obehagligt spända medan du väntar, kan du pumpa ur och hälla ut för att få ned trycket. Det är här uttrycket «pumpa och släng» faktiskt har en funktion, men det sänker inte alkoholhalten i kroppen snabbare.

Om alkohol är svårt att hantera eller om du känner oro kring dina vanor, ta kontakt med vårdcentral eller BVC. Det går att prata om, utan att någon dömer dig.


Mat som kan göra vissa bebisar kinkiga

Här kommer den individuella variationen in.

En del barn verkar reagera på specifika livsmedel i mammans kost vid amning. Vanliga misstänkta är:

  • Mycket starkt kryddad mat.
  • Kål, broccoli, lök.
  • Choklad.
  • Citrusfrukter.
  • Tomat och tomatprodukter.

Men, och det här är viktigt: detta gäller inte alla. För varje mamma som upplever att lök gav en stökig natt, finns det en annan vars bebis sov fint efter en stor portion chili.

Ett rimligt sätt att tänka:

  1. Plocka inte bort allt detta i förebyggande syfte.
  2. Om ditt barn är väldigt kinkigt, har mycket gaser eller verkar ha ont i magen, kan du föra en enkel mat- och symtomdagbok i en till två veckor.
  3. Leta mönster:
    • Kommer oron eller magknipet inom några timmar efter att du ätit något särskilt, vid flera separata tillfällen?
  4. Om det verkar finnas ett tydligt samband, testa att:
    • Ta bort just den maten i 1–2 veckor.
    • Sedan äta den igen en gång och observera.

Om besvären minskar när du utesluter och tydligt kommer tillbaka när du äter det igen, har du troligen hittat en trigger. Ofta växer sådan känslighet bort när barnets tarm mognar.

Om du börjar plocka bort hela livsmedelsgrupper eller flera stora «bovar» (till exempel både mejeriprodukter och soja), ta hjälp av dietist eller läkare så att din egen näringstillförsel håller.


Riktiga födoämnesallergier att se upp med hos barnet

De flesta bebisar påverkas inte alls av vad mamman äter, mer än lite normalt magpruttande och humörsvängningar. En liten andel får däremot riktiga allergier eller överkänsligheter.

Den vanligaste oron gäller komjölksproteinallergi (KMPA).

Komjölksprotein via bröstmjölken

Protein från komjölk i din kost kan gå över i bröstmjölken i mycket små mängder. För barn med KMPA kan även det räcka för att ge symtom.

Tecken som kan tyda på problem:

  • Blod eller slemmig avföring hos barnet.
  • Ihållande, svår eksem som inte blir bättre med vanliga krämer.
  • Mycket skrikig bebis som spänner sig, kastar sig bakåt och kräks efter matning.
  • Dålig viktuppgång.
  • Återkommande pipig andning utan annan tydlig orsak.

Det här är något annat än lite gaser eller allmänt kvällsgråt.

Om du ser symtom som blod i bajset eller svår eksem:

  1. Sluta inte på eget initiativ med allt du kan tänka dig.
  2. Kontakta BVC eller vårdcentral så snart du kan.
  3. Nämn tydligt att du funderar på komjölksproteinallergi hos ett ammat barn.

Efter medicinsk bedömning kan du få rådet att:

  • Ta bort all komjölk (uppenbar och «dold») ur din kost under en period, ofta 2–4 veckor.
  • Få stöd av dietist för att säkerställa tillräckligt med protein, kalcium och energi när du ammar utan mejeriprodukter.
  • Återinföra mejeriprodukter på ett kontrollerat sätt för att se om symtomen kommer tillbaka och bekräfta diagnosen.

Andra allergener som soja, ägg eller nötter kan också synas i bröstmjölken, men kraftiga reaktioner via mjölken är ovanligare. Självdiagnostisera inte flera allergier samtidigt utan hjälp, det riskerar att bli onödigt begränsande för dig.


Kosttillskott vid amning: vad som är hjälpsamt och vad som är frivilligt

D-vitamin till barnet

I Sverige rekommenderar man att:

  • Alla barn som ammas helt eller delvis får D-droppar, 10 mikrogram (400 IE) per dag, från de är cirka en vecka gamla till 2 års ålder (och ibland längre, beroende på rekommendation).

Även om du tar D-vitamin själv brukar det inte räcka för att ditt barn ska få tillräckligt via bröstmjölken, om inte du står på höga doser ordinerade av läkare. Så dropparna till bebisen är viktiga.

Omega-3 till mamma

Äter du fet fisk 1–2 gånger i veckan är ditt intag av omega-3 troligen okej. Om inte, särskilt om du är vegetarian eller vegan, kan omega-3-tillskott vara klokt.

Titta efter:

  • Ett tillskott som innehåller DHA, gärna också EPA.
  • Algerbaserat DHA om du inte vill ta fiskolja.

Andra tillskott:

  • Ett vanligt postnatal- eller «amningstillskott» kan vara hjälpsamt om maten blir lite hur-som-helst på grund av trötthet och tidsbrist.
  • Järn bör du däremot bara ta om du vet eller misstänker brist, eftersom för mycket järn inte är ofarligt.

Är du osäker på vad just du behöver, prata med vårdcentral, barnmorska, BVC eller legitimerad dietist. Undvik höga doser «mirakelpreparat» som sägs öka mjölkproduktionen utan vetenskapligt stöd.


Släpp skulden: din kost vid amning måste inte vara perfekt

Att bli förälder i Sverige idag innebär krav från alla håll: du ska amma rätt, återhämta dig snabbt, äta «perfekt» och helst se utvilad ut på köpet. Det är utmattande.

En annan bild:

  • Du får äta mejeriprodukter, vitlök, stark mat och kål när du ammar, så länge ditt barn inte tydligt reagerar negativt på just det.
  • Du behöver ingen strikt lista över «mat att undvika vid amning».
  • De flesta barn mår utmärkt när mamma äter en helt vanlig, varierad kost.
  • Din hälsa är lika viktig som den mjölk du producerar.

Så, försök att:

  • Äta någorlunda regelbundet.
  • Dricka efter törst.
  • Få in järn, kalcium, omega-3, D-vitamin och jod där det går.
  • Hålla koll på koffein och alkohol på en rimlig nivå.
  • Titta mer på ditt eget barn än på lösryckta amningstips i sociala medier.

Och om din kost vid amning vissa dagar mest består av te, mackor och småkakor? Du är fortfarande en bra mamma. Försök vara lika snäll mot dig själv som du är mot ditt barn, så sköter kroppen det mesta av resten.


Detta innehåll är endast avsett för informationsändamål och ska inte användas som ersättning för råd från din läkare, barnläkare eller annan vårdpersonal. Om du har några frågor eller funderingar bör du kontakta vårdpersonal.
Vi som utvecklare av Erby-appen frånsäger oss allt ansvar för beslut du fattar baserat på denna information, som endast tillhandahålls i allmänt informationssyfte och inte ersätter personlig medicinsk rådgivning.

Dessa artiklar kan vara intressanta för dig

Erby — Babyspårning för nyfödda och ammande mammor

Följ amning, pumpning, sömn, blöjor och utvecklingsmilstolpar.