Postpartumdepression - symtom, riskfaktorer och hur du får hjälp

De första veckorna med en nyfödd beskrivs ofta som omtumlande och magiska. För många mammor är de också skrämmande, ensamma och mycket tyngre än de hade föreställt sig. Om du känner dig nedstämd, panikslagen, arg, avstängd eller som att du bara tar dig igenom en dag i taget, betyder det inte att du misslyckas.

Det kan handla om depression efter förlossning, och det finns hjälp att få.

En postpartumdepression är ett medicinskt tillstånd, inte ett mått på hur mycket du älskar ditt barn eller hur bra förälder du är. Att be om stöd är inte ett tecken på svaghet. Det är ett sätt att ta hand om både dig själv och din familj.

Postpartumdepression är vanligt, men upptäcks inte alltid

Ungefär 10 till 15 procent av alla mammor drabbas av depression efter förlossning. Det verkliga antalet kan vara högre, eftersom många inte berättar hur de mår. Skam, rädsla för att bli dömd och tanken att man bara måste ”skärpa sig” gör att många väntar för länge med att söka hjälp.

En efterförlossningsdepression kan börja redan under graviditeten, de första dagarna efter födseln eller flera månader senare. Den ser inte alltid ut som ständig gråt. Vissa känner en malande oro, andra blir känslomässigt avtrubbade, lättirriterade, rasande eller känner knappt igen sig själva.

Du kan fortfarande amma eller mata barnet, gå på BVC-besök, le när släkten hälsar på och lägga upp en glad bild på sociala medier. Utåt kan allt se fungerande ut. Inuti kanske varje timme känns som en kamp.

Postpartumdepression kan drabba vem som helst, oavsett ålder, ekonomi, relation, kultur eller om graviditeten var planerad. Även partners och adoptivföräldrar kan må psykiskt dåligt efter att ha fått barn, även om fokus här ligger på depression hos den som har fött barnet.

Baby blues eller depression efter förlossning?

Många nyblivna mammor får det som ofta kallas baby blues eller tredagarsgråt. Hormonerna förändras snabbt efter förlossningen, sömnen blir bristfällig, kroppen ska återhämta sig och hela livet har ändrats på kort tid. Det är mycket på en gång.

Baby blues brukar komma några dagar efter födseln och kan innebära gråtmildhet, humörsvängningar, irritation, oro och en känsla av att vara överväldigad. Besvären går oftast över av sig själva inom två veckor.

Skillnaden mellan baby blues eller depression handlar inte bara om huruvida du gråter. Det handlar om hur länge symtomen håller i sig, hur starka de är och om du mår sämre i stället för gradvis bättre.

Baby blues brukar:

• Börja under de första dagarna efter förlossningen
• Lätta inom ungefär två veckor
• Komma i vågor snarare än kännas konstant
• Inte vanligtvis göra det omöjligt att klara vardagen
• Bli något lättare med vila, mat, stöd och återhämtning

Tecken på postpartumdepression kan vara:

• Att nedstämdhet eller oro pågår längre än två veckor
• Att måendet förvärras med tiden
• Att vardagliga saker känns omöjliga att hantera
• Att det är svårt att äta, sova, duscha eller ta sig ut
• Att du känner dig långt ifrån barnet eller blir rädd för dina egna tankar
• Att sådant som normalt brukar trösta eller glädja inte längre känns meningsfullt

Om du funderar på om det du känner är ”tillräckligt allvarligt”, är det i sig en bra anledning att prata med någon. Du behöver inte vänta tills det blir akut.

Checklista: symptom postpartumdepression

Symptom på postpartumdepression kan se olika ut från person till person. En del känner framför allt sorg och hopplöshet. Andra märker mest ångest, ilska, rastlöshet eller tomhet.

Du kanske känner igen ett fåtal punkter eller många. Den här checklistan över symptom postpartumdepression kan hjälpa dig att sätta ord på det som varit svårt:

• Ihållande nedstämdhet, gråt, tomhetskänslor eller hopplöshet
• Att du tappar intresset för sådant du tidigare tyckt om
• Svårt att känna närhet till barnet eller att anknytningen inte känns som du förväntat dig
• Stark skuld, skam eller känslor av att inte duga
• Tankar om att du är en dålig mamma, trots att du gör ditt bästa
• Förändrad aptit, till exempel att du knappt får i dig mat eller äter för att dämpa känslor
• Sömnlöshet trots att barnet sover och du har möjlighet att vila
• En utmattning som känns djupare än vanlig trötthet som nybliven förälder
• Att du drar dig undan från partner, vänner eller familj
• Svårt att koncentrera dig, fatta beslut eller komma ihåg enkla saker
• Ständig oro, rusande tankar eller en känsla av att något hemskt ska hända
• Ilska, irritation eller otålighet som inte känns typisk för dig
• Känslan av att vara fast, avstängd eller oförmögen att klara situationen
• Tankar på att skada dig själv eller barnet, eller önskemål om att få försvinna

Alla påträngande tankar betyder inte att du vill skada ditt barn. Postpartumångest symptom kan vara skrämmande bilder, impulser eller katastroftankar som du absolut inte vill ha. De kommer ofta just för att du är så rädd om ditt barn. Men tankar på att skada dig själv eller barnet behöver alltid tas på allvar. Berätta för någon och sök professionell hjälp samma dag.

När ska man söka akut hjälp?

Om du tror att du kan agera på tankar om att skada dig själv eller någon annan, ring 112 direkt eller åk till en psykiatrisk akutmottagning. Var inte ensam med de tankarna.

Om situationen är brådskande men inte direkt livshotande kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt. De kan hjälpa dig att bedöma vart du ska vända dig. Vid självmordstankar finns också stöd hos Mind Självmordslinjen via telefon 90 101 eller chatt på mind.se.

En ovanlig men allvarlig sjukdom är förlossningspsykos. Den kan innebära svår förvirring, kraftig oro, att höra eller se sådant andra inte uppfattar, paranoia eller föreställningar som inte stämmer med verkligheten. Förlossningspsykos är ett akut tillstånd. Ring 112 eller sök akut vård omedelbart.

Vad orsakar depression efter förlossning?

Det finns sällan en enda förklaring till varför någon får en postpartumdepression. Ofta är det flera saker som samverkar: hormonella förändringar, sömnbrist, kroppslig återhämtning, tidigare erfarenheter, oro och den praktiska belastningen i att ta hand om ett litet barn.

En svår förlossning leder inte automatiskt till depression. Att barnet är friskt skyddar inte heller alltid mot psykisk ohälsa. Men vissa omständigheter kan öka sårbarheten.

Riskfaktorer postpartumdepression kan vara:

• Tidigare depression, ångest, trauma eller bipolär sjukdom
• Depression eller ångest under graviditeten
• Psykisk ohälsa i familjen
• En traumatisk, skrämmande eller komplicerad förlossning
• Att barnet föds för tidigt eller vårdas på neonatalavdelning
• Problem med amning, flaskmatning, smärta eller fysisk återhämtning
• Brist på praktiskt eller känslomässigt stöd
• Relationsproblem, konflikter eller våld i nära relation
• Ekonomisk stress, osäker boendesituation eller oro kring arbete
• En oplanerad graviditet eller blandade känslor inför att bli förälder
• Perfektionism och hård press att göra allt ”rätt”
• Stark känslighet för hormonförändringar, exempelvis svår PMS eller tidigare humörpåverkan av hormonella preventivmedel

Sömnbrist kan förstärka alla symtom. Detsamma gäller ensamhet. Den som inte har haft ett vanligt samtal med en annan vuxen på flera dagar kan börja tro att hon är ensam om att ha det så här. Det är hon inte.

Varför ber så få mammor om hjälp?

Skam är ofta det största hindret. Nyblivna föräldrar möts av bilder av lycka, tacksamhet, närhet och en självklar kärlek från första stund. När verkligheten ser annorlunda ut är det lätt att känna sig fel.

Kanske tänker du: ”Jag borde vara lycklig.” Eller: ”Alla andra verkar klara det här, varför gör inte jag det?”

De tankarna är tecken på att du har det svårt, inte bevis på att du är otillräcklig.

Många är också rädda för att bli bedömda av barnmorska, BVC-sjuksköterska, vårdcentral eller socialtjänst. En del oroar sig för att någon ska tro att de inte kan ta hand om sitt barn.

Att söka hjälp för depression efter förlossning innebär inte att ditt barn tas ifrån dig. Vården finns för att ge stöd och bidra till trygghet för både förälder och barn. Att vara ärlig om nedstämdhet, ångest, påträngande tankar eller total utmattning är ofta första steget mot rätt hjälp. Att be om stöd visar omsorg och ansvar.

Ibland missas efterförlossningsdepression eftersom den inte alltid syns som sorg. Du kanske säger att du ”bara är trött”, får huvudvärk, känner ett starkt kontrollbehov kring rutiner eller går runt med kroppen på helspänn. Det kan handla om postpartumångest, depression eller en kombination av båda.

Hur får jag hjälp postpartumdepression?

Du behöver inte kunna förklara allt perfekt. En enda mening kan räcka: ”Jag tror inte att jag klarar det här efter förlossningen.” Eller: ”Jag är orolig att jag har fått en efterförlossningsdepression.”

Börja på vårdcentralen, MVC eller BVC

I Sverige kan du vända dig till din vårdcentral, barnmorskemottagning eller BVC. De kan bedöma hur du mår, prata om behandling, kontrollera om det finns kroppsliga orsaker som blodbrist eller problem med sköldkörteln och vid behov remittera dig vidare till psykolog, psykiatri eller specialiserad vård.

Försök att vara så konkret du kan. Berätta hur länge du mått dåligt, hur sömnen fungerar, hur vardagen påverkas och om du har skrämmande tankar. Om det känns svårt att prata kan du ta med en partner, vän eller en lapp där du skrivit ner det viktigaste.

När du undrar när söka hjälp efter förlossning är svaret enkelt: sök hjälp så snart måendet påverkar dig, din vardag eller din känsla av trygghet. Du behöver inte vänta i två veckor om du mår mycket dåligt redan nu.

Fråga om EPDS

Edinburgh Postnatal Depression Scale, ofta förkortat EPDS, är ett kort frågeformulär som används inom mödra- och barnhälsovården för att uppmärksamma depression och ångest efter förlossning. Många erbjuds formuläret på BVC, ofta vid ett besök några veckor efter födseln.

EPDS ställer ingen diagnos och en siffra kan aldrig berätta hela din historia. Däremot kan frågorna göra det lättare att se hur mycket du faktiskt har burit på och öppna för ett samtal om stöd.

Prata med en specialist

En psykolog, kurator, psykoterapeut eller psykiater med kunskap om psykisk ohälsa i samband med graviditet och småbarnstid kan göra stor skillnad. Hjälpen kan finnas via vårdcentralen, psykiatrin, barnmorskemottagningen eller privata vårdgivare.

I många regioner går det att få samtalsbehandling via vårdcentralen eller genom egen vårdbegäran till vissa mottagningar. Ring 1177 eller besök 1177.se för att se vad som gäller där du bor.

Det finns också organisationer och sammanhang som kan ge information och medmänskligt stöd, till exempel Mind, Svenska föreningen för obstetrik och gynekologi, lokala föräldragrupper och stödgrupper genom kommunen eller ideella verksamheter. För många blir det en lättnad att höra en annan mamma säga: ”Jag har också känt så.”

Behandling efter förlossningsdepression fungerar

Det finns ingen medalj för att hålla ut ensam. Behandling efter förlossningsdepression hjälper, och många mår betydligt bättre med rätt stöd, tid och vård.

Samtalsterapi

Samtalsbehandling är ofta en viktig del av behandlingen. Kognitiv beteendeterapi, KBT, har god effekt vid depression och ångest efter förlossning. Den kan hjälpa dig att upptäcka självkritiska tankemönster, hantera oro och hitta verktyg för svåra stunder.

Interpersonell terapi, IPT, kan också vara hjälpsam, särskilt om nedstämdheten hänger ihop med förändrade relationer, konflikter, sorg eller brist på stöd.

Terapin behöver inte bara handla om barnet. Du är en hel människa. Din kropp, identitet, relationer, bakgrund, ilska, rädsla och framtidstankar hör också hemma i samtalet.

Läkemedel

Antidepressiva läkemedel kan vara en viktig del av behandlingen vid måttlig eller svår postpartumdepression. SSRI är en vanlig läkemedelsgrupp, och flera alternativ kan användas även vid amning efter individuell medicinsk bedömning.

Din läkare kan gå igenom förväntad effekt, eventuella biverkningar, din tidigare psykiska hälsa och vad som gäller om du ammar. Börja inte eller sluta inte tvärt med läkemedel utan att prata med vården. Obehandlad depression kan också få konsekvenser, och din hälsa spelar roll.

Stödgrupper och praktisk avlastning

En stödgrupp ersätter inte akut eller medicinsk vård, men kan vara ett värdefullt komplement. Vissa grupper välkomnar barn, vilket gör att du slipper ordna barnvakt. Andra träffas digitalt, vilket kan passa när du är hemma med en liten bebis, ammar ofta eller inte orkar ta dig iväg.

Praktisk hjälp är också en del av stödet. Att en granne lämnar middag, en syskon hjälper till med tvätten eller en vän håller barnet medan du duschar kan låta som små saker. När du är helt slut är de inte små alls.

Små förändringar som komplement

Rörelse, sömn, mat och kontakt med andra kan inte ensamma bota en depression. Ingen ska få dig att tro att en promenad runt kvarteret är allt som behövs. Men tillsammans med terapi, läkemedel och stöd kan små vanor hjälpa återhämtningen.

Sikta på den minsta möjliga versionen:

• Tio minuter utomhus med barnvagnen
• En tupplur medan någon annan tar hand om barnet
• En ordentlig måltid i stället för kaffe och torra smörgåsar
• Ett ärligt sms till någon du litar på
• Regelbunden kontakt med en annan vuxen
• Att ta emot hjälp utan att be om ursäkt för disk, tvätt eller stök hemma

Små steg är också steg framåt.

Så hjälper du någon med postpartumdepression

Partners, anhöriga och vänner vill ofta hjälpa men vet inte vad de ska säga. Börja med att lyssna utan att försöka lösa, förklara bort eller jämföra känslorna.

Fråga rakt: ”Hur mår du egentligen?” Vänta sedan på svaret. Fyll inte tystnaden direkt.

Om du funderar på vad göra vid postpartumdepression hos någon nära dig, fokusera på konkret och återkommande stöd:

• Lär dig känna igen tecken på postpartumdepression och ta förändringar på allvar
• Säg ”Jag tror dig” och ”Det här är inte ditt fel”
• Undvik kommentarer som ”Men barnet är ju friskt” eller ”Du borde försöka njuta av tiden”
• Ta hand om barnet så att hon kan sova, duscha, äta, promenera eller gå på ett vårdbesök
• Erbjud specifik hjälp, till exempel ”Jag kommer med middag på tisdag” i stället för ”Säg till om du behöver något”
• Uppmuntra kontakt med vårdcentral, BVC eller barnmorskemottagning
• Erbjud dig att ringa, sitta bredvid under samtalet eller följa med på besöket
• Hör av dig igen och igen, inte bara en gång
• Sök akut hjälp om hon berättar att hon vill skada sig själv eller barnet

Avfärda inte ilska, isolering, panik eller tomhet bara för att hon inte gråter. Depression är inte alltid tyst och sorgsen.

Du förtjänar också omsorg

Att bli mamma betyder inte att du måste försvinna som person. Du får behöva hjälp. Du får säga att du inte tycker om varje minut. Du får ha komplicerade känslor kring förlossningen, amningen eller matningen, kroppen, relationen och ditt nya liv.

Depression efter förlossning kan få framtiden att kännas mörk och hopplös för alltid. Men det är sjukdomen som talar. Med hjälp med efterförlossningsdepression, behandling, tid och stöd återhämtar sig många.

Du behöver inte bli sämre för att förtjäna hjälp. Berätta för en person i dag. Din partner, en vän, din barnmorska, BVC-sjuksköterska eller vårdcentralen.

Att söka stöd för nyblivna mödrar gör dig inte till en svagare mamma. Det är ett steg mot att må bättre.