Vad göra när en bebis på 3 månader plötsligt vägrar amma - orsaker och praktiska tips

En bebis på 3 månader som plötsligt vägrar amma har oftast inte slutat amma av egen vilja. Spädbarn brukar inte självmant sluta amma före 12 månaders ålder. En plötslig förändring beror därför sannolikt på en amningsstrejk. Det kan kännas skrämmande, särskilt om bebisen tidigare har ammat utan problem, men en amningsstrejk är vanligtvis tillfällig och går ofta att lösa. Din bebis har inte bestämt sig för att sluta amma, och du har inte gjort något fel.

Försök ta reda på vad som har förändrats, skydda mjölkproduktionen och gör amningen lugn och trygg igen. Här får du hjälp att förstå varför en bebis vägrar bröstet och vad du kan göra när en bebis 3 månader vägrar amma.

Amningsstrejk eller att sluta amma?

Vad är en amningsstrejk?

En amningsstrejk innebär att en bebis plötsligt vägrar amma efter en period då amningen fungerat bra. Ena dagen ammar bebisen som vanligt. Nästa dag tar den tag en kort stund, släpper, skriker, spänner sig och böjer sig bakåt eller vägrar ta bröstet helt.

Det plötsliga förloppet är viktigt. En amningsstrejk är oftast:

• Plötslig och inte gradvis
• Tillfällig, ofta i 2 till 5 dagar
• Ibland längre, upp till 2 veckor
• Jobbig för både bebisen och föräldern
• Kopplad till obehag, distraktion, förändrat mjölkflöde eller någon annan utlösande faktor

En bebis som har amningsstrejk kan fortfarande söka efter bröstet, suga på fingrarna, ta utpumpad bröstmjölk eller verka hungrig, men blir arg när den läggs till bröstet. Det betyder inte att amningen är över.

Att sluta amma sker vanligtvis gradvis. Amningstillfällena blir färre med tiden och barnet börjar långsamt få mer mat och dryck på annat sätt. En tremånadersbebis är inte utvecklingsmässigt redo att fatta det beslutet. Om du tänker ”varför vägrar min bebis amma?”, är en amningsstrejk eller något annat amningsproblem en mer sannolik förklaring.

Varför kan en bebis på 3 månader vägra bröstet?

1. Bebisen blir plötsligt lättdistraherad

Runt 3 månaders ålder blir många bebisar mycket mer uppmärksamma på omgivningen. Ansikten, röster, lampor, hunden som går förbi, en mobiltelefon som vibrerar eller ett syskon i rummet kan verka mer spännande än att äta.

Det här är typiskt för amning distraherad 3 månader. Bebisen kanske tar tag, suger några gånger och sedan släpper för att titta på ett ljud eller en rörelse. När du försöker lägga till igen blir den missnöjd. Bebisen kan verka hungrig men har svårt att komma till ro tillräckligt länge för att amma.

Det handlar inte om trots. Bebisen upptäcker världen och har ännu inte lärt sig att stänga ute allt som händer runt omkring.

2. Mjölken kommer för snabbt eller för långsamt

Förändringar i utdrivningsreflexen kan göra amningen obekväm eller frustrerande.

Kraftig utdrivningsreflex

Om mjölken kommer mycket snabbt kan den spruta eller rinna kraftigt i början av amningen. Bebisen kan då:

• Sätta i halsen, hosta eller klunka
• Släppa bröstet irriterat
• Bita eller trycka ihop bröstvårtan
• Börja gråta strax efter att den tagit tag
• Verka spänd eller överväldigad i början av amningen

Det är vanligare med ett kraftigt mjölkflöde om brösten känns mycket fulla, om du har stor mjölkproduktion eller om bebisen har börjat sova längre stunder.

Prova en tillbakalutad amningsställning där bebisen ligger mage mot mage ovanpå dig. Då kan tyngdkraften bromsa flödet. Du kan också handmjölka eller pumpa ur en liten stund innan du lägger till, så att den kraftigaste strålen hamnar i en handduk. Undvik att pumpa ur stora mängder före varje amning om du inte har fått det rådet av en amningskonsulent, eftersom mer pumpning kan öka överproduktionen.

Trög utdrivning eller långsamt mjölkflöde

Ibland är det tvärtom. Bebisen tar tag men blir otålig medan den väntar på att mjölken ska börja rinna. Det kan hända efter en stressig dag, när du är mycket trött, om det gått lång tid mellan amningarna eller om bebisen har vant sig vid flaska.

Ur en flaska kommer mjölken ofta direkt och med ett jämnare flöde. Vid amning varierar flödet naturligt. En bebis som vant sig vid att få mjölk omedelbart kan uppleva bröstet som mer krävande.

Bröstmassage, värme över bröstet, lugna andetag och några minuters hud mot hud kan hjälpa utdrivningen att komma igång. Prova också att försiktigt trycka ihop bröstet medan bebisen suger. Om bebisen redan är mycket upprörd är det bättre att lugna den först än att försöka lägga till gång på gång.

3. Sjukdom gör amningen obehaglig

En bebis som inte mår bra kan vägra bröstet även om den är hungrig. Själva amningsställningen eller sväljningen kan göra vissa besvär mer smärtsamma.

Möjliga orsaker är:

• Öroninflammation: Det kan göra mer ont att ligga i den vanliga amningsställningen eller att svälja. Bebisen kanske gråter när den läggs på ena sidan men kan amma bättre upprätt.
• Täta näsgångar: Bebisar behöver kunna andas genom näsan när de ammar. Nästäppa kan göra det svårt att suga, svälja och andas samtidigt.
• Torsk: Vita beläggningar i munnen som inte går att torka bort lätt kan vara torsk. Munslemhinnan kan vara öm, vilket gör det smärtsamt att suga.
• Ont i halsen: En förkylning eller virusinfektion kan göra det obehagligt att svälja.

Var uppmärksam på feber, färre blöjor, ovanlig trötthet, nästäppa, beläggningar i munnen, hosta eller en tydlig förändring i beteendet. En bebis som verkar sjuk bör bedömas av vården. När det bakomliggande obehaget behandlas brukar bröstvägran ofta gå över.

Om bebisen är täppt i näsan kan du fråga BVC, 1177 eller apotekspersonal om koksaltlösning och hur näsan kan rensas på ett säkert sätt för en liten bebis. Ge inte receptfria förkylningsläkemedel till spädbarn om det inte uttryckligen rekommenderats av vården.

4. Tidiga tecken på att tänderna är på väg

Den första tanden kommer oftast omkring 6 månaders ålder, men tryck och ömhet i tandköttet kan börja tidigare. Vid 3 månader dreglar vissa bebisar mycket, tuggar på händerna, gnuggar tandköttet och blir irriterade vid bröstet.

Sugandet kan trycka mot ett ömt tandkött. Bebisen kanske tar tag, suger en kort stund, släpper och börjar gråta. En ren och sval bitring kan lindra innan amningen. Undvik bedövande gel eller andra tandprodukter om de inte rekommenderats av vårdpersonal, eftersom vissa inte är lämpliga för små barn.

5. Bröstmjölkens smak har förändrats

Bröstmjölken kan smaka något annorlunda när din kropp eller dina rutiner förändras. De flesta bebisar märker ingen större skillnad, men en känslig bebis kan reagera tillfälligt.

Möjliga orsaker är:

• Intensiv träning, som kortvarigt kan påverka mjölkens smak
• Att mensen kommer tillbaka och de hormonella förändringarna kring det
• Vissa läkemedel
• Mat eller kosttillskott med stark smak

Du behöver vanligtvis inte sluta äta vissa livsmedel eller undvika träning. Om bröstvägran började kort efter att du har börjat med ett nytt läkemedel, kosttillskott eller en större kostförändring kan du prata med läkare, barnmorska, BVC eller en amningskonsulent. Sluta inte med ordinerade läkemedel utan att först rådgöra med vården.

6. Bebisen föredrar flaskans flöde

Om bebisen får flaska regelbundet kan det snabbare och jämnare flödet göra att bröstet känns jobbigt. Vid bröstet kan mjölken rinna långsamt i början, öka under utdrivningen och sedan minska igen. En flaska kan därför upplevas som enklare.

Det kallas ibland flödespreferens. Problemet är oftast skillnaden i hastighet och hur mycket bebisen behöver arbeta, inte att bebisen blandar ihop olika sorters bröstvårtor.

När flaska behövs kan du använda så kallad paced bottle feeding, eller långsam flaskmatning. Håll flaskan mer vågrätt, gör regelbundna pauser och använd en dinapp med långsamt flöde om det passar bebisen. Då blir matningen mer lik amning och mjölken rinner inte för snabbt in i munnen.

Så kan du få bebisen att amma igen

När bebisen vägrar är det lätt att fortsätta försöka. Det är helt förståeligt. Men om bebisen känner sig pressad kan en tillfällig svårighet utvecklas till en kamp. Målet är att bröstet ska kännas lugnt och tryggt igen.

Gör rummet så tråkigt som möjligt

Minska intrycken runt omkring. Prova ett mörkt och tyst rum, stäng av tv:n och lägg undan mobilen. Ett badrum med dämpad belysning kan fungera förvånansvärt bra. Det är kanske inte den mysigaste platsen, men där finns färre syn- och ljudintryck som konkurrerar om bebisens uppmärksamhet.

Det kan vara en av de enklaste lösningarna när en bebis på 3 månader är distraherad vid amning.

Erbjud bröstet när bebisen är sömnig

Sömniga bebisar ammar ofta mer instinktivt. Prova att erbjuda bröstet:

• När bebisen precis börjar vakna efter en tupplur
• När bebisen är dåsig före sömn
• Vid en amning på natten
• Efter att du har lugnat bebisen i famnen, innan den blir väldigt hungrig

Vänta inte tills bebisen skriker förtvivlat. En upprörd bebis har oftast mindre tålamod med att hitta rätt tag och få igång mjölkflödet.

Ha mycket hud mot hud

Ta av bebisen kläderna så att den bara har blöja och håll den mot din bara bröstkorg. Lägg en tunn filt över er om det behövs. Försök att inte genast föra bröstet mot bebisens mun.

Låt bebisen vila, känna din lukt och själv röra sig mot bröstet. Hud mot hud kan minska stress hos er båda och hjälpa amningsinstinkten att komma tillbaka. Det går bra att göra medan du läser, lyssnar på något lugnt eller bara vilar i sängen.

Prova rörelse

Vissa bebisar tar lättare tag när de får vara i rörelse. Du kan prova att:

• Gunga i en stol
• Gå långsamt runt i rummet
• Försiktigt vagga eller studsa
• Sväva eller vagga bebisen upprätt i famnen

Rörelse kan lugna en bebis som är överstimulerad eller frustrerad. När bebisen slappnar av kan du erbjuda bröstet utan att plötsligt avbryta rörelsen.

Byt amningsställning

En ställning som fungerade förra veckan kan plötsligt kännas obekväm eller bli för stimulerande. Prova till exempel:

• Att amma liggande på sidan
• En tillbakalutad amningsställning
• Upprätt amning, ibland kallad koalaställning
• Att amma medan du går eller gungar försiktigt
• Att hålla bebisen på motsatt sida jämfört med vad du brukar

Sidliggande amning kan vara lättare om bebisen har ont i ett öra. En tillbakalutad ställning kan hjälpa vid kraftig utdrivningsreflex. Om du undrar hur du får bebisen att ta tag kan det vara mer effektivt att ändra hela kroppens position än att gång på gång försöka justera munnen.

Tvinga aldrig fram ett tag

Tryck inte bebisens huvud mot bröstet, håll inte fast ansiktet och fortsätt inte föra bröstvårtan mot en mun som gråter. Det brukar öka motståndet.

Pausa i stället. Håll bebisen upprätt, gosa, gå omkring eller ha hud mot hud. Försök igen senare. Erbjud bröstet ofta, men utan press. Flera korta och lugna försök är bättre än en lång kamp.

Så skyddar du mjölkproduktionen under en amningsstrejk

En amningsstrejk kan snabbt minska stimuleringen av brösten. Försök därför skydda mjölkproduktionen medan du tar reda på vad som ligger bakom problemet. Pumpa ungefär varannan till var tredje timme, eller lika ofta som bebisen vanligtvis brukar amma. Det hjälper till att hålla produktionen igång och förebygger spända och ömma bröst.

En praktisk plan kan se ut så här:

1. Erbjud bröstet när bebisen är lugn eller sömnig.
2. Om bebisen vägrar, sluta innan situationen blir en kamp.
3. Pumpa för att ersätta den amning som inte blev av.
4. Ge den utpumpade mjölken om bebisen behöver äta.
5. Försök igen vid nästa lugna tillfälle.

Om bebisen inte alls vill amma kan utpumpad bröstmjölk ges med kopp, apoteksspruta eller en flaska med långsamt flöde. BVC eller en amningskonsulent kan visa hur kopp- eller sprutmatning och långsam flaskmatning går till på ett säkert sätt. Häll aldrig mjölk direkt i bebisens mun och lämna aldrig en bebis ensam med en kopp.

Det kan vara känslomässigt tungt att pumpa när du egentligen bara vill amma direkt. Försök ändå se pumpningen som ett tillfälligt sätt att skydda mjölkproduktionen, inte som ett tecken på att amningen har misslyckats.

När behöver du söka hjälp och ge extra mjölk?

De flesta amningsstrejker går över inom några dagar, men bebisens vätskeintag kommer först. Kontakta BVC, vårdcentralen, 1177, barnmorska eller en amningskonsulent om:

• Bebisen har färre än 6 blöta blöjor under 24 timmar
• Amningsstrejken har pågått i mer än 3 till 4 dagar och bebisen får i sig mycket lite mjölk
• Bebisen är slö, ovanligt slapp, svår att väcka eller verkar svag
• Det finns tecken på uttorkning, till exempel torr mun, mycket mörk urin eller tydligt färre blöjor
• Bebisen har feber, svårt att andas, kräks upprepade gånger eller verkar ha ont

Det kan behövas extra utpumpad bröstmjölk medan ni arbetar med bröstvägran. Ersättning kan också rekommenderas av vården om det inte finns tillräckligt med utpumpad mjölk eller om bebisen fortfarande får i sig för lite. Att ge tillägg är en säkerhetsåtgärd, inte ett misslyckande. Fortsätt gärna pumpa om du vill fortsätta amma.

Sammanfattning

När en bebis vägrar amma vid 3 månaders ålder handlar det oftast om en amningsstrejk, inte om att bebisen vill sluta amma. Distraktion, förändrat mjölkflöde, sjukdom, ömt tandkött, förändrad mjölksmak eller en preferens för flaskans flöde kan vara möjliga bröstvägran orsaker.

Försök amma i en lugn och mörk miljö, erbjud bröstet när bebisen är sömnig, använd hud mot hud och prova olika ställningar och mjuka rörelser. Tvinga aldrig fram ett tag. Pumpa varannan till var tredje timme så länge amningsstrejken pågår.

De flesta bebisar börjar amma igen med tid, tålamod och rätt amningsstöd. Om du inte vet hur du ska hantera amningsstrejk, vänta inte tills du är helt utmattad eller orolig. En erfaren amningskonsulent kan titta på en amning, bedöma tag och mjölkflöde och hjälpa dig att hitta lösningar på amningsproblem som passar både dig och din bebis.