Reflux hos spädbarn: skillnad mellan GER och GERD, symtom och hemmaråd

Ett spädbarn som får upp mjölk efter nästan varje måltid kan göra även den lugnaste föräldern orolig. Det positiva är att reflux är mycket vanligt hos små barn, särskilt under de första månaderna, och de flesta växer ifrån besvären utan läkemedel. Många barn under tre månader har reflux i någon grad.

Samtidigt är det skillnad på några mjölkdroppar på en kräkhandduk och reflux som gör varje matning jobbig. Genom att känna igen tecknen blir det lättare att avgöra om det handlar om en bebis som mår bra trots att den kräks lite, eller om det kan röra sig om GERD spädbarn och behov av vårdkontakt.

Vad är reflux hos spädbarn?

Reflux hos spädbarn innebär att maginnehåll rinner tillbaka upp i matstrupen. Ibland kommer mjölken upp i munnen, ofta tillsammans med en rapning. I andra fall sväljer barnet ner den igen utan att du märker något.

Orsaken är att muskeln mellan magsäcken och matstrupen, den nedre magmunnen, inte är fullt utvecklad ännu. Små barn ligger också ner stora delar av dygnet och får enbart flytande föda. Tillsammans gör det att mjölk lättare kan komma tillbaka upp.

Du kanske märker att bebis spyr efter mat, vid rapning, under magträning eller efter en stund i babyskyddet. Det kan se ut som väldigt mycket, men mjölk sprider ut sig snabbt på kläder och filtar. Ofta är mängden mindre än den verkar vara.

Är det då normalt med kräkningar hos spädbarn? I de flesta fall, ja. Små, lätt uppkomna mjölkkräkningar hör till vardagen med en liten bebis.

Reflux och GERD hos spädbarn - vad är skillnaden?

Begreppen GER och GERD låter lika, men beskriver olika situationer.

GER: barnet som kräks men mår bra

GER står för gastroesofageal reflux. Det betyder att mjölk kommer tillbaka upp, men att barnet i övrigt mår bra och utvecklas som förväntat.

Ett barn med okomplicerad reflux kan:

• Kräkas små mängder ofta efter matning
• Ha mjölk på hakan, bodyn och kräkhandduken
• Rapa högt och få upp lite mjölk
• Äta med god aptit
• Sova ganska bra mellan måltiderna
• Gå upp stadigt i vikt
• Vara nöjt och avslappnat större delen av tiden

Det brukar ibland kallas ett barn som är en glad kräkbebis. Tvätten kan kännas oändlig, men barnet växer och mår bra.

För dessa barn behövs vanligen ingen medicinsk behandling. Matsmältningssystemet behöver tid att mogna. Reflux brukar gå över före 12 till 18 månaders ålder, ofta betydligt tidigare.

GERD: när reflux ger besvär

GERD betyder gastroesofageal refluxsjukdom. Det är mindre vanligt än vanlig reflux och innebär att återflödet från magen leder till tydlig smärta, svårigheter med matningen, dålig viktuppgång eller andra komplikationer.

Möjliga symptom på reflux hos spädbarn som kan tala för GERD är:

• Att barnet spänner sig eller kastar sig bakåt under eller efter matning
• Ihållande skrik, gråt eller tydligt obehag vid måltider
• Att barnet gång på gång släpper bröstet eller flaskan
• Matvägran eller mycket små måltider
• Dålig viktuppgång eller viktnedgång
• Stora och täta kräkningar snarare än små uppstötningar
• Fortsatt irritation och smärtpåverkan efter maten
• Långvarig hosta, pipande andning, heshet eller upprepade luftvägsbesvär
• Svårt att komma till ro eftersom matningen verkar göra ont

Ett enskilt tecken betyder inte automatiskt GERD. Barn kan spänna ryggen av många skäl, och skrikperioder är vanliga under de första månaderna. Det är mönstret över tid som är viktigt. Om matningen ofta slutar i gråt, barnet verkar ha ont efter nästan varje måltid eller viktkurvan planat ut bör du kontakta BVC, vårdcentral eller barnläkare.

Vad menas med tyst reflux?

Många föräldrar talar om tyst reflux, eller en bebis med tyst reflux. Då menar man ofta ett barn som verkar besvärat, sväljer ofta, klunkar, hostar eller grimaserar, men som inte synligt kräks.

Uttrycket används ofta, men är inte alltid en tydligt avgränsad medicinsk diagnos. En del barn sväljer ner mjölken som kommer upp igen. Andra kan ha kolik, gaser, allergi eller matningssvårigheter som påminner om reflux. Tyst reflux är därför inte i sig ett skäl att börja med syradämpande läkemedel.

Vid en bedömning tittar vården på helheten: hur barnet äter och växer, avföringen, sömnen, andningen och hur barnet mår mellan måltiderna. Att filma en besvärlig matning kan vara till stor hjälp vid ett besök på BVC eller hos läkare.

När går reflux över?

För många trötta föräldrar är detta den viktigaste frågan: när går reflux över?

Spädbarns reflux följer ofta ett ganska typiskt förlopp:

• Reflux kan börja redan under de första levnadsveckorna.
• Besvären märks ofta mer vid 2 till 4 månaders ålder.
• Många upplever att refluxen är som tydligast omkring 4 månader, alltså vid reflux 3 månader eller strax därefter.
• Många barn blir klart bättre vid 6 till 7 månader, särskilt när de sitter mer upprätt och börjar få smakportioner och annan fastare mat.
• De allra flesta har mycket mindre besvär vid 12 till 18 månaders ålder.

Det kan kännas som att det aldrig ska ta slut när tre ombyten behövs före lunch. Men för de flesta är reflux en övergående fas, inte ett bestående tillstånd.

Vissa barn blir bättre nästan från en dag till en annan. För andra minskar kräkningarna långsamt, vecka för vecka. Båda förloppen kan vara helt normala när barnet äter, växer och verkar må bra.

Så kan du lindra reflux hemma

Vid vanlig reflux hos spädbarn kan små förändringar göra stor skillnad. Målet är sällan att få bort varenda uppstötning. Det är varken realistiskt eller nödvändigt. Målet är att göra matningen lugnare och minska mängden mjölk som kommer upp.

Håll barnet upprätt efter matning

Håll barnet upprätt mot ditt bröst i cirka 20 till 30 minuter efter maten. Lugnt famnhäng fungerar utmärkt. Undvik tajta plagg över magen, vilda gungningar och att sätta barnet direkt i en hopsjunken sittställning som kan öka trycket mot magen.

Bärsele kan fungera för vissa familjer, så länge barnets ansikte är synligt, hakan hålls fri från bröstet och luftvägarna är fria.

När barnet ska sova gäller däremot råden om säker sömn: lägg alltid barnet på rygg på en plan, fast och tom madrass. Använd inte kuddar, kilar, sovpositionerare eller lutande sovprodukter.

Det förekommer fortfarande råd om att höja huvudändan på spjälsängen genom att lägga något under madrassen. Det rekommenderas inte i dagens råd om säker spädbarnssömn. Barnet kan glida ner i en olämplig ställning, och lutning hjälper inte säkert mot reflux. Plan madrass och ryggläge är säkrast, även vid reflux på natten bebis.

Ge mindre mängder oftare

En mycket full mage har lättare att få upp innehållet. Om barnet ofta kräks större mängder kan du fråga BVC eller en barnläkare om det kan vara lämpligt med något mindre och tätare måltider.

För barn som får ersättning är det bra att se över både mängden och tempot. Det är lätt att försöka få barnet att tömma flaskan, trots att barnet visar att det är mätt genom att vända bort huvudet, suga långsammare, slappna av i händerna eller putta ut nappen.

Även ammade barn kan bli överväldigade av ett kraftigt mjölkflöde. Om utdrivningsreflexen är stark kan en mer bakåtlutad amningsställning eller att handmjölka ur lite mjölk före amning hjälpa. En amningsmottagning eller amningsrådgivare kan ge personliga råd.

Hjälp barnet att rapa, men varsamt

Prova att rapa barnet mitt under matningen och igen när måltiden är klar, särskilt om barnet klunkar eller äter fort. Vissa behöver bara någon minut, andra lite längre.

Du behöver inte klappa hårt på ryggen. En mjuk strykning eller lätt klapp medan barnet hålls upprätt räcker. Kommer ingen rapning är det också helt okej. Alla barn rapar inte efter varje måltid.

Prova flaskmatning i lugnt tempo

Matning i barnets takt, ibland kallad paced bottle feeding, kan vara ett bra inslag i matningstips vid reflux för flaskmatade barn. Håll flaskan mer vågrätt så att mjölken inte rinner för snabbt genom nappen. Pausa regelbundet och låt barnet styra takten.

Det kan minska mängden luft som barnet sväljer och motverka övermatning. Barnet får också bättre möjlighet att känna när det är mätt. Lugn matning, små pauser och mindre press.

Rådgör innan du förtjockar maten

Förtjockad ersättning kan minska synliga uppstötningar för en del barn, men passar inte alla. Tillsätt aldrig gröt, förtjockningsmedel eller andra ingredienser i flaskan utan att först ha fått råd från läkare, dietist eller BVC.

Förtjockad mat kan påverka förstoppning, vätskeintag, flödet i nappen och upptaget av vissa läkemedel. Om vården rekommenderar en sådan lösning får du vägledning om rätt produkt och tillagning.

Byt inte ersättning på egen hand gång på gång

Om ditt flaskmatade barn har besvärlig reflux är det sällan hjälpsamt att byta ersättning varannan eller var tredje dag. Då blir det svårt att se vad som faktiskt fungerar, och magen kan bli ännu mer orolig.

I vissa fall kan läkare rekommendera att prova en anti-reflux-ersättning. Vid misstanke om allergi kan en extensivt hydrolyserad ersättning vara aktuell. Vanliga så kallade comfort-ersättningar är inte samma sak som hypoallergena ersättningar och hjälper inte nödvändigtvis vid komjölksproteinallergi.

Kan det handla om komjölksproteinallergi?

Refluxliknande symtom kan ibland bero på komjölksproteinallergi. Det är svårt att uppskatta exakt hur vanligt detta är, eftersom symtomen överlappar så mycket med vanlig reflux.

Reflux som kan hänga ihop med mjölkproteinallergi kan förekomma tillsammans med:

• Eksem eller återkommande hudutslag
• Blod eller slem i avföringen
• Långvarig diarré eller förstoppning
• Kraftiga kolikliknande skrikperioder
• Ihållande eller kraftiga kräkningar
• Allergi, astma, eksem eller hösnuva i familjen

Om du ammar kan läkare eller dietist ibland rekommendera att du utesluter mjölkprotein ur din egen kost under 2 till 4 veckor och följer barnets symtom. Gör det med stöd från vården, särskilt eftersom du kan behöva råd om hur du får i dig tillräckligt med kalcium och jod.

För flaskmatade barn är en extensivt hydrolyserad ersättning oftast det som prövas vid misstanke om allergi. Getmjölksersättning eller laktosfri ersättning är inte lämpliga alternativ i detta läge. Komjölksproteinallergi handlar om proteinet, inte om laktos. Många barn som reagerar på komjölksprotein reagerar även på protein från get- eller fårmjölk.

När används läkemedel vid sura uppstötningar hos bebis?

Läkemedel kan ibland vara rätt, men det är sällan första steget vid vanliga mjölkkräkningar.

Om anpassningar kring matning och upprätt läge inte har hjälpt, och barnet har tydliga tecken på GERD, till exempel dålig viktuppgång, matvägran, inflammation i matstrupen eller uttalat obehag, kan läkare överväga behandling. Det kan handla om antacida eller syradämpande läkemedel, exempelvis protonpumpshämmare, ofta förkortat PPI.

Läkemedlen kan vara värdefulla för vissa barn. Samtidigt används de ibland mer än vad som behövs. De hjälper inte säkert mot vanlig spädbarnsgråt, oro eller synliga uppstötningar hos barn som inte har en syrabetingad sjukdom. Syradämpande behandling kan också medföra risker, bland annat ökad känslighet för vissa infektioner.

Därför bör behandling reflux bebis med läkemedel främst bli aktuell när det finns tydliga tecken på betydande besvär eller komplikationer, inte enbart för att barnet får upp mjölk.

Om läkemedel sätts in kan du fråga:

• Vilket symtom är det vi vill behandla?
• Hur länge ska behandlingen pågå?
• Hur märker vi om den har effekt?
• När ska behandlingen följas upp eller avslutas?

När ska du söka vård snabbt?

De flesta fall av reflux går att hantera med enkla och lugnande åtgärder. Vissa symtom behöver däremot bedömas skyndsamt eftersom de kan tyda på något annat än vanlig reflux.

Kontakta vården samma dag, ring 1177 för rådgivning eller sök akut vård om barnet har:

• Gröna, gulgröna eller blodiga kräkningar
• Blod i avföringen
• Sprutkräkningar, särskilt hos ett litet spädbarn
• Svullen, spänd eller öm mage
• Feber hos ett barn under tre månader
• Tecken på uttorkning, exempelvis få blöta blöjor, torr mun eller ovanlig trötthet
• Andningssvårigheter, blåaktiga läppar, kvävningsepisoder eller andningsuppehåll
• Upprepade kraftiga kräkningar tillsammans med dålig viktuppgång
• Uttalad slöhet eller ett barn som är svårt att väcka

Ring 112 vid akuta andningssvårigheter, medvetslöshet eller om barnet blir blått. Lita också på din magkänsla. Du känner ditt barn bäst, och om något inte känns som vanligt är det alltid rimligt att be om hjälp.

Det viktigaste att komma ihåg

Reflux kan vara kladdigt, frustrerande och väldigt tröttande. I de flesta fall är det samtidigt en normal del av barnets utveckling. En bebis som kräks lite men äter bra, går upp i vikt och verkar nöjd behöver oftast inte behandlas.

Håll matningarna lugna, låt barnet vara upprätt i famnen efter maten när det är vaket och prova långsammare flaskmatning vid behov. Låt alltid barnet sova på rygg på en plan och tom sovyta. Vid smärta, dålig tillväxt, matvägran, andningsbesvär eller tecken på allergi är det klokt att kontakta BVC eller sjukvården.

För de flesta familjer är svaret på frågan om när reflux går över lugnande: besvären minskar när barnet växer. Och en dag, ofta tidigare än det känns klockan tre på natten, kommer kräkhanddukarna inte längre vara det mest använda i tvättkorgen.