Vad gör du när bebisen vägrar amma? Orsaker, vanliga problem och praktiska råd

En bebis som plötsligt skriker, vrider bort huvudet, spänner ryggen eller helt vägrar bröstet kan väcka både oro och ledsamhet. Kanske tänker du: ”Varför vill inte min bebis amma när det fungerade så bra i går?” Ta ett andetag. Det är vanligt att bebisar tillfälligt vägrar bröstet, och det går oftast över. Det betyder sällan att barnet är färdigt med amning eller att du har gjort något fel.

En bebis kan bli kinkig vid amning av många skäl. Mjölken kanske rinner för fort eller för långsamt, flaskmatning kan ha förändrat förväntningarna eller barnet kan ha ont i ett öra. Försök lägga märke till mönster. Protesterar barnet direkt när amningen börjar? Bara vid ena bröstet? Efter flaska? När det är stökigt hemma eller många människor omkring? Sådana detaljer kan hjälpa dig att hitta vad som fungerar.

Så kan det se ut när bebis vägrar bröstet

En bebis vägrar amma på olika sätt beroende på ålder, personlighet och situation. Du kanske märker att barnet:

• Skriker eller spänner sig när du lägger det i amningsposition
• Tar tag om bröstet en kort stund men släpper om och om igen
• Vänder bort huvudet från bröstet
• Suger några sekunder och blir sedan argt
• Hostar, klunkar eller sätter i halsen när mjölken börjar rinna
• Ammar bra när det är sömnigt men protesterar när det är vaket
• Tar flaska utan problem men vill inte suga på bröstet

En enda krånglig amning betyder inte nödvändigtvis att något är fel. Även små barn kan ha en sämre dag. Men om din bebis regelbundet vägrar amma är det bra att fundera över tänkbara orsaker.

Flödespreferens efter flaska

Ett vanligt amningsproblem när barnet har börjat få flaska är flödespreferens efter flaska. Ur en flaska kan mjölken komma med liten ansträngning, särskilt om nappen har snabbt flöde eller flaskan hålls rakt upp och ner. Vid bröstet varierar mjölkflödet under amningen. Barnet behöver suga, invänta utdrivningen och ibland arbeta lite mer.

Det kan jämföras med att vara van vid att vatten rinner direkt ur kranen och sedan få ett sugrör. Det är inte konstigt om det känns frustrerande.

En bebis som föredrar flaskans flöde kan ta bröstet ivrigt men bli arg innan mjölken hunnit rinna till. Andra suger lugnt i början men protesterar när det snabbare flödet senare under amningen blir långsammare.

Amma efter flaskmatning

Du behöver inte alltid sluta med flaska. Målet är snarare att göra flaskmatningen mindre olik amningen.

Det här kan vara värt att prova:

• Välj en nappflaska med långsamt flöde, eller den långsammaste nappen som passar barnet. Märkningen skiljer sig mellan olika märken, så titta främst på hur ditt barn hanterar flaskan.
• Använd en teknik för långsam flaskmatning, ibland kallad flaskmatning i barnets takt. Håll barnet ganska upprätt, håll flaskan nästan vågrätt och gör pauser efter några sugtag. Nappen ska inte hela tiden vara fylld av mjölk.
• Låt barnet styra takten. Försök inte få barnet att tömma flaskan snabbt.
• Erbjud bröstet innan barnet hunnit bli väldigt hungrigt. Ett rasande hungrigt barn har sällan tålamod att vänta på utdrivningsreflexen.
• Prova att amma när barnet är lugnt, sömnigt eller precis har vaknat. Många barn som protesterar på dagen ammar fint i halvsömn.

Långsam och lyhörd flaskmatning kan vara särskilt hjälpsam om du delammar, pumpar regelbundet eller ska börja arbeta igen. Det kan göra övergången mellan flaska och bröst mjukare.

Nappförvirring och olika sätt att suga

Begreppet nappförvirring används ofta, även om många amningsrådgivare hellre pratar om flödespreferens eller en preferens för flaska framför bröst. Oavsett vad man kallar det kan vissa barn ha svårt att växla mellan de olika sätten att suga.

Vid amning behöver barnet gapa stort, ta ett djupt tag om bröstet och arbeta rytmiskt med tungan. På vissa flasknappar kan barnet suga mer ytligt och ändå få mjölk. För en liten bebis som fortfarande lär sig tekniken kan det bli svårt att växla.

Om du funderar på hur få bebis att amma efter flaskor, försök göra bröstet till en lugn och enkel plats att vara på.

Varsamma sätt att hjälpa barnet tillbaka till bröstet

• Begränsa flaskmatning när det är möjligt, särskilt under de första veckorna medan amningen etableras. Om barnet behöver tillägg av medicinska skäl kan du prata med BVC, barnmorskemottagning eller amningsmottagning om vilket upplägg som passar er.
• Använd nappflaska med långsamt flöde och teknik för långsam flaskmatning när flaska behövs.
• Ha mycket hud mot hud-kontakt. Låt barnet ligga i bara blöja mot ditt bara bröst när du sitter eller ligger tryggt och bekvämt. Lägg gärna en tunn filt över er om det behövs. Det behöver inte alltid leda till amning, närheten i sig kan hjälpa.
• Erbjud bröstet vid tidiga hungersignaler, som att barnet söker med huvudet, smackar, suger på handen eller blir oroligt. Gråt är ofta ett sent tecken på hunger.
• En amningsnapp kan ibland vara en tillfällig hjälp, men använd den helst med stöd från någon med amningskunskap. För vissa barn kan känslan påminna om flasknappen och underlätta övergången. En felaktigt använd amningsnapp kan däremot minska mängden mjölk barnet får i sig.
• Handmjölka några droppar på bröstvårtan eller i amningsnappen före amningen. Smaken av mjölk kan göra ett tveksamt barn mer intresserat.

Nappförvirring efter flaska kan ta några dagar att komma igenom, ibland längre. Försök hålla stämningen lugn. Att pressa ett ledset barn till bröstet kan förstärka motståndet.

Smärta och obehag kan göra amning svår

Ibland är en bebis vägrar amma ett sätt att signalera: ”Det gör ont.”

Öroninflammation

Att suga och svälja kan öka trycket i örat, vilket kan göra ont vid öroninflammation. Barnet kanske gråter mer vid ena bröstet beroende på hur det ligger, drar i örat, är ovanligt missnöjt eller har feber. Att dra i örat betyder inte alltid öroninflammation, särskilt inte när barnet får tänder, men en plötslig förändring i amningen tillsammans med sjukdomssymtom bör bedömas.

Prova gärna en mer upprätt amningsställning medan du väntar på rådgivning. Kontakta vårdcentralen, BVC eller ring 1177 om du är orolig.

Tandsprickning

Tänder kommer ofta senare under första året, men tidpunkten varierar mycket. Ömt tandkött kan göra taget om bröstet obehagligt, och en del barn biter eller släpper bröstet. En kyld bitring före amningen kan lindra för vissa.

Om du funderar på smärtlindring, fråga på apoteket eller kontakta BVC eller vårdcentralen för råd som passar barnets ålder och vikt.

Torsk i munnen

Torsk kan göra ont i munnen. Titta efter krämvita beläggningar på tungan, insidan av kinderna eller tandköttet som inte lätt går att torka bort. Dina bröstvårtor kan också bli ömma, blanka, kliande eller göra ont under och efter amning.

Ofta behöver både du och barnet behandlas för att infektionen inte ska föras fram och tillbaka. Kontakta BVC, vårdcentral eller apotek i stället för att försöka behandla på egen hand.

Reflux

Ett barn med reflux kan börja amma ivrigt men sedan spänna ryggen, grimasera, hosta, släppa taget eller skrika efter några minuter. Många små uppstötningar, hicka och obehag när barnet ligger plant kan vara ledtrådar. En viss mängd reflux är vanligt hos små bebisar, men smärta, dålig viktuppgång, gröna kräkningar, blod i kräkning eller avföring samt långvarig otröstlighet behöver bedömas av vården.

Lösningen är inte att försöka amma igenom smärtan. Den bakomliggande orsaken behöver tas om hand. När barnet mår bättre återgår många snabbt till bröstet.

Överproduktion och kraftig utdrivningsreflex

Alla amningssvårigheter beror inte på att mjölken är för knapp. Ibland kommer det för mycket mjölk, för fort.

Vid stark utdrivningsreflex kan mjölken spruta, barnet kan svälja hektiskt och hosta eller släppa bröstet med mjölk som rinner ur mungipan. Det kan göra att barnet börjar förknippa amningen med den överväldigande första mjölkströmmen.

Bromsa mjölkflödet

Små förändringar i amningsställning kan göra stor skillnad:

• Prova tillbakalutad amning. Luta dig bekvämt bakåt och låt barnet ligga med magen mot dig på bröstet. Tyngdkraften kan dämpa flödet.
• Handmjölka ut lite mjölk innan barnet tar bröstet, särskilt om brösten känns mycket spända. Fånga upp mjölken i en ren handduk eller behållare.
• Ta en paus för rapning när barnet börjar klunka mycket.
• Erbjud ett bröst per amningstillfälle om det känns bra och barnet följer sin viktkurva.

Ibland får föräldrar råd om så kallad blockamning, där samma bröst erbjuds under en bestämd tidsperiod innan man byter. Det kan hjälpa vid överproduktion, men bör helst göras i samråd med en amningsmottagning, IBCLC-certifierad amningskonsult eller annan vårdpersonal. Om man går för långt kan mjölkproduktionen minska för mycket eller risken för mjölkstockning öka.

Låg mjölkproduktion eller långsam utdrivning

I andra änden av skalan kan barnet bli otåligt medan det väntar på mjölken. Det tar bröstet, suger några gånger och börjar sedan protestera. Det kan kännas personligt, men det är det inte.

Utdrivningen kan gå långsammare om du är stressad, utmattad, har ont eller försöker amma medan ett syskon ropar från ett annat rum. Amningshormoner påverkas av hur du mår och av omgivningen.

Hjälp mjölken att komma i gång

• Använd bröstkompressioner under amningen. När barnet suger men du inte hör sväljningar kan du varsamt trycka ihop bröstet för att öka flödet.
• Massera bröstet före och under amningen.
• Pumpa eller handmjölka en minut eller två innan du erbjuder bröstet om barnet är mycket otåligt.
• Se över barnets tag. Ett ytligt tag kan göra att barnet får i sig för lite mjölk även om produktionen egentligen är tillräcklig.
• Amma fritt och ofta. När mjölk tas bort regelbundet får kroppen signalen att fortsätta producera.

Om du är orolig för att mjölken inte räcker, titta hellre på antal våta blöjor, viktuppgång och om du hör att barnet sväljer än på hur mjuka brösten känns. BVC kan följa barnets vikt och en amningskunnig person kan titta på en hel amning. Det är ofta det snabbaste sättet att få svar på varför min bebis inte vill amma eller inte stannar kvar vid bröstet.

Lättdistraherad bebis vid 6 till 8 veckor

Runt 6 till 8 veckors ålder upptäcker många barn plötsligt världen på ett nytt sätt. Hunden skäller. Någon öppnar ett skåp. Ljuset från fönstret är spännande. Allt behöver undersökas.

Den här utvecklingsfasen kan göra att bebisen blir kinkig vid amning, särskilt dagtid. Barnet vrider huvudet mot varje ljud, tar bröstet och släpper igen och verkar ha för mycket att göra för att äta. Samtidigt kan amningen fungera utmärkt på natten när det är mörkt och stilla.

Prova att:

• Amma i ett mörkt och lugnt rum
• Stänga av tv:n och lägga undan mobilen
• Använda lugnt bakgrundsljud om det inte går att undvika ljud hemma
• Erbjuda kortare men tätare amningstillfällen
• Amma i bärsjal eller sele om det känns tryggt och fungerar bra för er
• Ta vara på sömniga stunder före och efter sovstunder samt under natten

Det kan vara frustrerande, men distraherbarheten är vanligtvis en fas och inte ett tecken på att amningen håller på att ta slut.

Amningsstrejk eller naturlig avvänjning

När en bebis plötsligt vägrar bröstet kallas det ofta för en amningsstrejk. Det kan hända efter sjukdom, tandsprickning, ändrade rutiner, ett plötsligt högt ljud under amningen, förändrad flaskmatning, en ny parfym eller utan någon tydlig anledning alls.

En amningsstrejk är inte samma sak som att barnet själv vill sluta amma. En naturlig avvänjning sker oftast gradvis och vanligen senare, när ett större barn eller en småbarning successivt ersätter amning med mat och andra drycker. En liten bebis som abrupt vägrar amma är nästan aldrig ”färdig” med amningen.

Vid amningsstrejk:

1. Fortsätt erbjuda bröstet, men tvinga inte. Ett ledset barn kan behöva tröstas först.
2. Prova när barnet är dåsigt, i badet, efter en stunds närhet eller medan du går lugnt med barnet.
3. Ha mycket hud mot hud-kontakt utan förväntan på att varje mysstund ska leda till amning.
4. Handmjölka eller pumpa regelbundet för att behålla mjölkproduktionen och undvika spända bröst.
5. Ge urpumpad mjölk vid behov, gärna med långsam flaskmatning och nappflaska med långsamt flöde.
6. Sök praktiskt amningsstöd tidigt om strejken pågår längre än ett dygn.

De flesta amningsstrejker går över. Ibland kommer vändningen mitt i natten i ett mörkt, tyst rum, när ingen försöker för mycket.

När du bör söka hjälp

Kontakta BVC, barnmorskemottagning, vårdcentral, amningsmottagning eller en IBCLC-certifierad amningskonsult om din bebis konsekvent vägrar amma i mer än 24 timmar, har färre våta blöjor än vanligt, inte går upp som förväntat i vikt eller om du är orolig för mjölkproduktionen.

Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning, eller sök akut vård och ring 112 vid behov, om barnet visar tecken på sjukdom. Det gäller exempelvis feber hos ett litet spädbarn, ovanlig slöhet, andningssvårigheter, tecken på uttorkning, upprepade kräkningar, gröna kräkningar eller om barnet är svårt att väcka.

Det kan kännas som ett stort bakslag när bebis vägrar amma. Oftast är det en kort period, inte slutet på er amningsresa. Observera ditt barn, skydda mjölkproduktionen, minska pressen där du kan och be om stöd tidigt. Du behöver inte lösa allt på egen hand.